Konkret – detta gör vi när vi kalibrerar

Vad sker egentligen när vi är ute och kalibrerar? Till att börja med arbetar vi alltid mot den färgstandard som är aktuell för situationen, exempelvis ITU Rec. 709 för video, broadcast och hemmabio. Handlar det om digital Bio arbetar vi mot DCI-standard, medicinsk tillämpning är det DICOM och så vidare.

Grundproblemet med så gott som alla kalibreringar handlar om att du är dubbelblind. Du har en display som visar fel färger och du har fram till displayen en signalkedja som i sin tur kan skapa fel. För att bena ut situationen arbetar vi med att först kalibrera displayen mot en referenskälla som en signalgenerator, exempelvis Quantum Data 780A eller Videoforge. När displayen sedan svarar mot standard kan vi kontrollera och korrigera felen i signalkedjan. Detta bearbetas vid en kalibrering:

• Färgåtergivningen hos displayen eller projektor+duk justeras mot standard för korrekt vitbalans, färgrymd och gamma. Du får den bild som innehållskaparna har tänkt sig, inte den överdrivna bild som TV-tillverkaren anser vara ”mest säljande” i butiksmiljö.

• Kontroll av signalvägar och bildkedja så att alla komponenter som receiver, kablar, Blu-rayspelare etc. skickar en så oförvanskad signal som möjligt. Vi undviker i såväl kedja som display klippta nivåer, felaktig bildfrekvens, diverse skärpe-, chroma- och brusfilter vilka påverkar bilden på ett sätt som inte motsvarar originalmaterialet.

• Optimering och kvalitetssäkring av hela din bildkedja som helhet från källa till display. Får du den mest optimala och färgkorrekta bilden som omständigheterna tillåter? Vi ger svaret och kan lämna en rapport med åtgärder och inställningar ifall du är nöjd med arbetet.

• Kalibrering mot studiomiljö handlar i grunden om samma sak: att följa färgstandard. Där finns dock andra krav och regler, bland annat EBU:s riktlinjer. Pär, par(snabel-a)tiwia.se kan svara mer direkt på vad som gäller för varje situation för dig som arbetar yrkesmässigt.

• Hänsyn tas till rummet och rumsmiljön. Ljust rum? Mörkt rum? Detta ger olika förutsättningar för ögat att ta till sig bilden.

• Anpassning av ”Dag” och ”Natt”-lägen för att få en bildinställning som passar för dagtid och tittande i ljusare rum samt en så korrekt inställning som möjligt för filmtittande i ljuskontrollerad miljö. 

Observera att under vissa omständigheter kan en kalibrering innebära att vi konstaterar att vissa komponenter inte fungerar som de bör. Till exempel att en Blu-rayspelare förvanskar bilden alldeles för mycket och enda sättet att få ordning på det problemet är att byta ut den felande komponenten eller introducera fel i displayen för att parera felen i källan.

 

För en grundkalibrering ingår följande komponenter:

(1) Bildvisaren, dvs TV:n, skärmen eller projektorn och dess duk kalibreras mot en referenskälla i form av en signalgenerator. Det vill säga att TV:n eller projektorn blir så färgkorrekt den kan bli när den matas med en signal som i sin tur är korrekt.

(2) Kalibrering av Blu-rayspelare, eller annan primär källa för kvalitetsmaterial.

(3) Injustering av TV-spel och digitalbox/TV-mottagare

(4) För varje extra källa som NTSC-DVD-spelare, mediaspelare eller liknande tillkommer en extrakostnad.

Observera att vi normalt inte kan kalibrera en typisk hemma-PC som källa. Det finns ofta väldigt stora fel från början på en PC som signalkälla och bildsignalen förändras av enkla grepp som att man uppdaterar program, byter codec, installerar ny drivrutin för grafikkort eller liknande.

Dock ser vi till att (1) displayen är så korrekt som möjligt så att den tekniskt intresserade eller den som arbetar yrkesmässigt med film, foto eller video på egen hand kan använda testbilder från sin PC för att hålla dess nivåer korrekta.

 

Att tänka på innan kalibrering

Alla displayprodukter har en inkörningsperiod där färgerna kommer att förändras från att produkten är ny tills dess att den har stabiliserats. Därför går man aldrig på en helt nyuppackad skärm eller projektor och kalibrerar eftersom färgerna då förändras redan inom ett par veckor.

• För LCD/LED rekommenderas minst 100 timmars drift.

• För plasma, minst 200 timmar, gärna mer än 300 timmars drift.

• För projektor, minst 80 timmar men ej mer än 300 timmars drift.

Observera att inte alla produkter kan kalibreras till att följa standard då de saknar rätt typ av reglage eller besitter andra typer av fel vilka inte går att arbeta sig runt. Hör därför alltid av er i förväg kring en kalibrering och redogör för vilken utrustning ni använder och vilken visningsmiljö det handlar om!

 

Hur länge håller en kalibrering?

Tills det förändras! Själva displayen kan vara långsiktigt stabil och hålla i flera tusen timmar beroende på hur hårt man drar gränsen för när det är räknas som ett fel. En projektorlampa kommer att förändras så att den efter 1000 timmars drift är tydligt annorlunda, framför allt i fråga om ljusstyrka.

Byter du en komponent kommer det också att påverka bildsignalen och det är detta som gör en PC så pass opålitlig. En ny version av en drivrutin kan kasta om eller nollställa reglage så att bildsignalen inte längre är densamma.

Finns det behov av att hel tiden hålla sig ajour på en exakt nivå kan vi upprätta serviceavtal, genomför en kontroll utan att kalibrera på nytt eller om så önskas, utbilda, utrusta och kompetenssäkra så att man inom organisationen själva kan underhålla sin utrustning.

 

Tid och plats

En kalibrering tar mellan tre till sex timmar beroende på hur stora förändringar som krävs. Processen är helt manuell och handlar om att jämföra testbilder och att mäta före/efter. De system som finns för ”autokalibrering” hos exempelvis JVC och Panasonic spar framför allt tid kring specifika petiga och repetitiva moment vilket lämnar mer tid över till att kontrollera hela bildkedjan i systemet. För det är just hela bildkedjan som är nyckeln här!